【Upphovsrättsmeddelande】
Endast kommentarer i studiesyfte. Den här sidan är en studienotering/guide om originalskaparens verk. Alla rättigheter tillhör upphovsmannen. Vi laddar inte upp materialet igen och vi distribuerar det inte.
Om möjligt: titta på originalvideon på skaparnas kanal och stöd dem genom att prenumerera. Ett klick hjälper oss att fortsätta med tydligare steg-för-steg, bättre inspelning och fler praktiska tester. Du kan stödja via prenumerationsknappen nedan.
Om du är rättighetsinnehavare och vill att vi korrigerar, lägger till källhänvisning eller tar bort delar: kontakta oss via webbplatsens kontaktformulär så åtgärdar vi det skyndsamt.
Innehåll
Bemästra filhantering i Hatch: strategin bakom ett stabilt arbetsflöde
Du har säkert känt igen "filtröttheten": du vet att du har designen någonstans, men den redigerbara versionen är svår att hitta när du faktiskt behöver den.
Den här guiden handlar inte bara om att klicka runt i Hatch Embroidery Software – den handlar om att bygga ett robust arbetsflöde som håller även när du har tusentals filer och jobbar mot leverans. Tänk som i verkstaden: hittar du inte verktygen snabbt, blir inget producerat.
Vi går igenom skillnaden mellan "objektfiler" (EMB) och "stygnfiler" (PES, DST osv.), hur du låter Hatch visa mappar som genvägar/alias utan att flytta något på hårddisken, och hur du undviker den klassiska nybörjarfällan: att skala en stygnfil för mycket och få dålig täthet.
Grundförståelsen: EMB vs maskinfiler
Innan du börjar klicka i programmet behöver du förstå vad du faktiskt redigerar.
- EMB-filer (ritningen): Det här är objektfiler. De innehåller designens "logik" (objekt, egenskaper, stygnparametrar). När du ändrar storlek på en EMB kan programmet räkna om stygn och täthet på ett kontrollerat sätt.
- Maskinfiler (tegelstenen): Det här är stygnfiler (PES, DST, JEF, VP3 m.fl.). De är i praktiken en lista med nålpositioner (X/Y) och färg-/stoppinformation. Filen "vet" inte att en form är en cirkel – den vet bara var nålen ska ner.
Gyllene regeln:
- Ska du redigera på riktigt? Leta upp EMB.
- Ska du bara brodera som filen är? Då räcker stygnfilen.
Om du skalar en stygnfil mycket riskerar du att bara "dra isär" eller "trycka ihop" befintliga stygn. Resultatet blir ofta glipor (vid förstoring) eller onödigt hårt/densitetsstarkt broderi (vid förminskning).
Navigera i Hatch Design Library
Hatch kan bygga ett slags "virtuellt bibliotek". Det är en stor fördel eftersom du inte behöver flytta dina filer till särskilda Hatch-mappar. Du kan låta dem ligga kvar där de redan finns (t.ex. på en extern disk) och bara tala om för Hatch var de finns.
Arbetsgång:
- Öppna Toolbox till vänster.
- Klicka Manage Designs.
Då växlar gränssnittet från redigeringsläge till ett bibliotek-/bläddringsläge.
Standardmapparna du ser först
Hatch skapar automatiskt en mapp som heter My Embroidery. Där finns vanligtvis:
- My Designs: tänkt för dina egna/original i EMB (eller sådant du har modifierat).
- My Machine Files: bra som plats för exporter som är redo att skickas till maskinen.
Praktiskt tips: Överorganisera inte från start. Många lägger timmar på superdetaljerade mappar. I Hatch är det ofta snabbare att jobba med breda kategorier och bläddra visuellt på miniatyrerna.
Riskzonen: stygnfiler och storleksändring
När du dubbelklickar på en design i biblioteket gör Hatch en kontroll. Om filen inte är ett "native" objektformat (t.ex. om det är PES eller DST) får du en varning.
Steg:
- Dubbelklicka på designens miniatyr.
- Bekräfta varningen Non-Native Design genom att klicka OK.
Varför varningen är viktig
Varningen betyder i praktiken: "Du öppnar en stygnfil. Jag kan inte garantera resultatet om du skalar mycket." I videon rekommenderas max cirka 10% storleksändring och att du testbroderar, eftersom alla designer inte beter sig likadant beroende på stygnsorter.
Tumregel för stygnfiler:
- Relativt säkert: ungefär +/- 10% (men testa alltid).
- Hög risk: större ändringar – täthet och satinkolumner kan bli fel.
- Bästa lösningen: om du behöver stor ändring, gå tillbaka till original-EMB (objektfil) eller använd en version som är digitaliserad i rätt storlek.
Verkligheten i produktion: Även om en skalad stygnfil ser okej ut på skärmen kan den fallera i sömnad.
- Skärmkontroll: zooma in och granska satinkolumner och täckning.
- Testbrodyr: kör en provbit i rätt material/stabilisering innan du syr på slutplagg.
Om du hanterar flera maskinformat parallellt (t.ex. hemma och i verkstad) är det smart att hålla ordning så du slipper "formatkaos". Det minskar risken att du exporterar fel filtyp när du jobbar med brother broderimaskin-filer sida vid sida med andra format.
Länka externa mappar ("alias"-metoden)
Har du en mapp som "Purchased Designs" eller "Embroidery Stuff" någonstans på datorn? Så här får du Hatch att visa den i biblioteket utan att flytta en enda fil.
Så gör du:
- I Manage Designs, leta upp Manage Embroidery Library Locations (längst ner i Toolbox).
- Klicka Add.
- Bläddra fram till rätt mapp i Windows.
- Markera mappen och klicka Include in Folder.
- Klicka OK.
Mappen dyker nu upp i Hatch-trädet som en genväg/alias. Viktigt: filerna kopieras inte – Hatch skapar bara en referens så att du kan bläddra i dem från programmet.
Förberedelse: en snabb "pre-flight" innan du broderar
När du väl har hittat rätt design är nästa steg att undvika onödiga missar vid maskinen. Programvara är logisk – material och sömnad är det inte alltid.
Snabba kontroller som sparar tid
- Filtyp: Ska du redigera? Då vill du ha EMB. Ska du bara sy? Då räcker stygnfilen.
- Skalning: Om det är en stygnfil – håll dig runt rekommenderade 10% och provsy.
Drift: underhåll av ditt bibliotek
När du har länkat mappar vill du hålla biblioteket lätt och stabilt, särskilt om du ibland jobbar från USB eller extern disk.
Ta bort alias (städa utan att radera filer)
Om du har länkat en mapp tillfälligt kan du ta bort referensen så Hatch inte letar efter en disk som inte är inkopplad.
- Gå till Manage Embroidery Library Locations.
- Markera mappsökvägen i listan.
- Klicka Remove.
- Klicka OK.
Detta tar bara bort genvägen/aliaset i Hatch – dina faktiska filer ligger kvar på datorn.
Felsökning: tänk som en tekniker
När något strular: börja med det enkla. Identifiera först vad du öppnar (EMB vs stygnfil) och vad du försöker göra (t.ex. skala).
| Symptom | Trolig orsak | Varför | Åtgärd |
|---|---|---|---|
| Hatch visar en varning (Non-Native) | Du öppnar en stygnfil | Stygnfilen saknar objektdata | Klicka OK. Behöver du tung redigering: hitta EMB eller använd rätt original. |
| Designen blir gles efter storleksändring | Du har förstorat en stygnfil för mycket | Stygnantal/täthet räknas inte om på samma sätt | Ångra. Håll dig runt 10% och provsy, eller använd EMB. |
| Designen blir för tät/hård | Du har förminskat en stygnfil för mycket | Stygnen packas tätare | Ångra och använd EMB eller en design i rätt storlek. |
| Filer "försvinner" i Hatch | Sökvägen är bruten | Mappen har flyttats eller disk är urkopplad | Länka om via Library Locations eller koppla in disken. |
Nästa steg
När du kan skillnaden mellan EMB och stygnfiler och har lärt dig att länka mappar som alias, försvinner mycket av den digitala röran. Du hittar dina tillgångar snabbare och minskar risken för kvalitetsproblem från felaktig skalning.
Nästa steg i praktiken: öppna Hatch, länka en "stökig" designmapp via Manage Embroidery Library Locations, öppna en stygnfil och respektera varningen om 10% – och provsy när du är osäker.